---

jag vill vara trygg i dina armar,
vem är du?

Jag sitter här och tänker
 att det inte är synd om mig
jag intalar mig själv det
om och om igen
för varför skulle det vara det?
Jag sluter mina ögon
du dunkar fram och bort igen
i samma takt som trumman slår
där på scen
där står du
och du dunkas fram hela tiden
Du dunkas runt i hela kroppen via blodet och snart
snart har du omslutit hela min kropp
helt utan din kännedom

(för den som vill ta till sig av denna, gör det)

Träden står där utanför fönstret
De är helt nakna
så naken är den svart-vita björken
Den som var så strålande vacker
nu är den en i mängden -
lika grå som den sena hösthimlen
Grå och naken, trist
Så känner jag mig nu
när hösten är kommen
Grå och naken, trist
Känner du igen dig