glittrar dina ögon också ikväll?

fröken svår planerar sin egen bortgång
du förstår inte betydelsen av hur vackert misär är på stånd
så tragisk så pretentiös, fröken svår har valt begravningssång










nu ger jag upp och går in i väggen, slår sönder huvudet, blöder, gråter inte längre
gråt inte mer, tårar är slöseri med energi. jag är inte svag, jag är hård som betong
ett barn av betong

regnskugga

vi behövs inte mer, vi har varandra nu
de rosa molnen på himlen ger en så vacker kontrast
en kontrast till det alldeles sommargröna gräset
ditt finger dras sakta över min hand
du försöker visa världen ur en annan synvinkel
försöker beskriva en älskvärd plats, ett älskvärt tomrum
jag öppnar ögonen, det är svart
jag behövs inte mer, jag har mig själv nu

you've gotta love it, världen är din, ta för dig, känn, peta, röra

när man är beroende av något som inte går att nå
och otillräckligheten är överväldigande
och ljuset i mörket är dolt bakom moln
och en människa är oförstående
och när tårar inte längre betyder mer än tusen ord
vad gör man då?
när stjärnorna på himlen inte går att se och när ljusen i alla fönster är släkta
när de borde vara tända
när man inte känner att man betyder något mer
och att vara värdelös ändå är ett tillstånd som är accepterbart
vad gör man då?
när gässen på havet inte längre rullar in mot stranden
och det inte längre går att se snäckor som man så gärna vill samla
när man inte ens kan trösta knyttet
vad gör man då?
när inga ord kan ge svar på frågor och när tårar inte längre betyder mer än tusen ord

citronfjäril, det blåser på månen

sen när gråter läpparna
och sen när spottar du mig i ögonen när du ler
och varför lämnade du migvid altaret
- just vid ett simpelt ögonblick du kunde valt att bara säga nej?
sen när finns jag inte längre i dina ögon
vid din trygga sida
för då kan du alltid spotta nån annan i ögonen
och rädda mig från farligheter ute i trollskogen som växer på gågatan
- där blickar möts och jag räds av alla slag
vågar inte slå tillbaka
varför varför varför
tre är det magiska numret
allt det här är fel,
du är nära - kalla kårar längs ryggraden
och döden är nära
men jag längtar inte efter evigheten
hur vet du att vi inte är i himlen redan nu?
men jag räds för att leva livet
för feg, otillräcklig,
jag kan inte ens fånga en fjäril
fånga en blick
fånga dig
för du spottar i mina ögon varje gång du ler

RSS 2.0